– Lös det här för Ö-viksbornas bästa, säger Söderström.

Utan Arne Söderströms funderingar och insatser för Fiskevistet i Skeppsmalen hade det inte funnits något viste där i dag. Inte ens ett stängt ett.

– Nej, det hade inte blivit något utan mig, säger han utan att försöka förhäva sig.

Han hade upptäckt vilka fina förutsättningar det fanns i Skeppsmalen, och när han så småningom fick ekonomisk stöttning från näringslivet, EU, länsstyrelsen, och Örnsköldsviks kommun kunde mångmiljonprojektet genomföras och invigas för fyra år sedan.

– Det fanns många åsikter om hur vi skulle gå tillväga, minns Arne Söderström. Men jag slingrade mig som en ål för att inte stöta mig för mycket med någon.

Den grenen verkar dagens aktörer – kapellaget, hembygdsföreningen och Högbergstiftelsen – inte behärska lika skickligt. Tvärtom, har det spruckit så ordentligt att vistet med största säkerhet inte kommer att hålla öppet en sekund i sommar.

– Jag vet att det är trassligt, säger Söderström. Men det är bara att låta det vara, det lugnar ner sig.

Tror du verkligen det?

– Ja. det här är så dumt, det känns inte alls bra. Inte kan man väl göra sig ovän med Högbergstiftelsen.

På vilken sida står du i den här sörjan?

– Mittemellan. Men det måste finnas ett gällande avtal som reglerar hur saker och ting ska gå till; det är ju skattemedel som gått till projektet.

Arne Söderström funderar på hur kapellaget resonerar när det inte skriver under det avtal som hembygdsföreningen föreslagit.

– Jaså, det säger att det är ett slavavtal? Det beror på vad man menar med det, men det ska inte fara några pengar i privata fickor.

Vältalige Arne Söderström har ett konkret råd att ge de stridande:

– Ni måste kunna prata med varandra. Sedan vore det nog inte så dumt med lite föryngring på alla kanter. Att ta in en medlare tycker jag låter som en bra idé.